Vilka juridiska rättigheter bör naturen ha? Hur har begreppet naturens rättigheter tagits emot i Sverige?

Sverige är det första landet i Europa som erkänner naturens rättigheter, enligt ett officiellt uttalande från den högerorienterade regeringen. Detta steg har mötts av både beröm och kritik från både miljöaktivister, jurister och forskare. Konceptet att ge naturen juridiska “rättigheter” är ett nytt förslag som potentiellt kan öppna upp nya områden för miljöskyddslagstiftningen – men bara om det tillämpas korrekt.

Denna artikel kommer att utgå från den senaste utvecklingen i svensk lagstiftning för att förklara hur traditionella miljöinitiativ har kompletterats med diskussioner om att ge vissa delar av naturen rättigheter. Med hjälp av intervjuer med personer som är involverade i denna samhällsförändring, såsom akademiker och beslutsfattare, kommer vi att överväga hur det kan vara fördelaktigt att bevilja “rättigheter” till vissa naturliga system för både artbevarande insatser och människors ekonomiska tillväxt.

NATURENS RÄTTIGHETER

Naturens rättigheter representerar en avgörande förändring i vårt sätt att tänka på, samtidigt som det juridiska systemet nydanas. Naturens rättigheter innebär att ekosystem och livsformer har inneboende rättigheter till existens. Det är ett av de steg mänskligheten kan ta mot att skapa en harmonisk framtid som bygger på förståelsen att alla levande organismer hör ihop och beroende på varandra.

Med Naturens rättigheter blir vikten att balansera människors behov med den övergripande hållbarheten tydligare. Dessa grundprinciper underlättar den lokala regleringen av miljöpåverkan från jordbruksproduktion, utvinning, bebyggelse eller annan aktivit I Sverige har naturens rättigheter fastställts i lag. I den svenska miljöbalken (Miljöbalken) anges uttryckligen att naturliga ekosystem har ett inneboende värde och är värda att skyddas, oavsett deras potentiella ekonomiska, vetenskapliga eller kulturella användningsområden. I kodexen läggs större vikt vid förebyggande åtgärder när det gäller miljöhot och för första gången införs begreppet “miljöskydd”.

Senaste nytt

Global Citizens Assembly fattade nyligen ett avgörande beslut om att erkänna naturens rättigheter under COP26 (den 26:e partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar). Denna deklaration är ett erkännande av att människor och natur är oupplösligt sammankopplade och har ett obestridligt förhållande; den slår fast att naturen har ett inneboende värde och måste ha sin rättmätiga plats för att de mänskliga rättigheterna ska kunna upprätthållas.

Denna banbrytande deklaration har redan skapat en våg av globalt stöd och kan förändra hur vi tänker på vår miljö och hur vi interagerar med den i framtiden. Även om rättsligt bindande miljöavtal har skapats för att skydda mot klimatförändringarna, sätter denna nya deklaration naturen i centrum för diskussioner som syftar till att ta itu med denna globala fråga. Den kommer också att skapa ett prejudikat för företag, statliga organ och icke-statliga organisationer runt om i världen att respektera och skydda ekosystem som innehåller olika arter, livsmiljöer, vilda djur och andra naturresurser. Eftersom mänskligheten fortsätter att stå inför intensiva ekologiska kriser som förstörelse av livsmiljöer, föroreningar och global uppvärmning bör skyddet av naturliga system bli ännu viktigare i framtiden.

Svenska kyrkans ungdom förespråkar att ekocid ska bli ett internationellt brott

Svenska Kyrkans Unga står bakom kravet att erkänna ekocid som ett internationellt brott och har begärt att Svenska Kyrkan gör detsamma. Enligt uttalandet från riksårsmötet den 5-7 augusti är det en rättvisefråga fortsatt insistera på. Ett lagförbud mot ekocid innebär en omställning mot en cirkulär, regenerativ ekonomi, vilket även stöds av organisationen End Ecocide Sweden. För att uppnå målet behövs företagens stöd, vilket projektgruppen Ecocide Law Alliance inriktar sig på att samla ihop. Att förena olika delar av samhället i en sak är avgörande för att nå lokala som globalt stora resultat: som Ek Slutsats

Naturens rättigheter i Sverige får allt mer uppmärksamhet och stöd i takt med att människor blir medvetna om vikten av att skydda vår planet. Global Citizens Assembly förklarade nyligen sitt åtagande att erkänna naturens rättigheter, vilket kan få stor betydelse för hur vi interagerar med vår miljö i framtiden. Dessutom har organisationer som Svenska Kyrkans Unga förespråkat att ekocid ska erkännas som Alla dessa initiativ är viktiga steg mot ett mer ekologiskt och hållbart samhälle.

Naturens rättigheter i Filosofiska rummet

Att tilldela naturen juridiska rättigheter är ett komplicerat men nödvändigt steg för att säkerställa dess ursprungliga skydd. Det skulle kunna underlätta befintliga juridiska processer som skyddar miljön samt tydliggöra vilka faror som missköts betraktelse av mänskligt ingripande i naturliga system leder till. Vi har nått en punkt där vi borde acceptera att naturen trots att den verkar inexhaustibel, har gränser och förutses ta emot skador från vårt utnyttjande och misshandel. Det vilar oss alla på att återge dessa rättigheter till naturens sysselsatta livskraft så att de kan leva trygga och hantera konsekvenserna av alltför många löften om Filosofiska rummet är stolt över att vara en del av den rörelse som vill skydda naturen och erkänna dess rättigheter. Vår onlineplattform erbjuder ett utrymme för att diskutera dessa ämnen med några av de bästa hjärnorna inom den akademiska världen, näringslivet och regeringen, samt för att nätverka med olika intressenter för att främja denna sak. Vi kommer att fortsätta att främja naturens rättigheter, och vi hoppas att andra kommer att ansluta sig till oss.

Flodens rättsliga status som enhet

Parlamentet i Bolivia antog 2010 lagen Ley de Derachos de la Madre Tierra och införde en rättslig status som möjliggjorde ett skydd för naturresources, träd och floder. År 2017 utsågs en representant till att skydda den historiska Whanganui-floden, vilket ger juridisk stöd för proaktiv miljövård. Fortsatta framsteg har gjorts för att implementera naturens rättigheter globalt och myndigheterna har börjat undersöka möjligheterna av att vare sig en urvalsprocess eller ett separat verktyg kan tillskrivas regionala resurser.

Juridikforskaren Christopher Stone tog tidigt upp problematik kring miljöförstöringen och iscensatte argumentet att floder och träd skulle ha juridiska rättigheter Hans argument var att naturen borde få samma skydd som andra juridiska personer. Detta skulle kunna ge större rättsligt stöd för att skydda och bevara naturresurser från exploatering och missbruk, så att de kan blomstra och gynna samhällen i kommande generationer.

Jag arbetar med naturens rättigheter genom föreningen Lodyn , som jag varit med och startat, samt nätverket Naturens rättigheter i Sverige , som jag är koordinator för. Vi har arrangerat de första konferenserna om naturens rättigheter i Sverige, den första 2014 och Earth Rights Conference , 2017 och 2019. Jag är även en del av FN:s Harmony with Nature Knowledge Network Läs mer om naturens rättigheter.